Lymfatiska maligniteter – molekylär patologi och nya behandlingsprinciper

Kursen ”Lymfatiska maligniteter – molekylär patologi och nya behandlingsprinciper” är en interaktiv utbildning, certifierad av Lipus, med syfte att ge kunskap kring de senaste vetenskapliga rönen inom området. Utbildningen hölls den 15-16 mars andra året i rad och vi har bett Johan Forssell i Umeå summera höjdpunkterna. 

Utbildning riktar sig främst till specialister eller ST-läkare inom hematologi eller onkologi med lymfom/KLL-intresse.

– Det kanske mest spännande inom hematologin på läkemedelssidan är utvecklingen av olika biologiska läkemedel, såsom antikroppar och målriktade läkemedel. De nya målriktade läkemedlen ger en god återkoppling mellan pre-klinisk forskning och klinisk nytta. Vi behöver inte längre enbart använda oss av ”massförstörelsevapen” som cytostatika utan kan komplettera detta med att rikta behandlingen mot det genetiska ”felet” vilket är ett viktigt tillskott. Inom myelom och lymfom finns exempel på nya behandlingar, där forskningsframsteg kunnat omsättas direkt i kliniken, menar Johan Forssell och fortsätter;

– Inom lymfom är nya behandlingar framför allt kopplade till komponenter nedströms B-cells receptorn, Ett exempel är TK inhibitorer/BTK-hämmare som ibrutinib vilket är en bra behandling exempelvis för KLL patienter som inte klarar stamcellstransplantation. Ett annat exempel är immunterapi och CD30 antikroppar på Hodgkins lymfom. Här finns mycket intressant i pipeline som det verkar. 

Epigenetik en höjdpunkt

– Det är ju också viktigt att nya terapier är vältolererade. Alla föreläsare på kursen ”Lymfatiska maligniteter” höll mycket hög kvalité. En höjdpunkt under kursen var avsnittet om epigenetik, ett väldigt svårt ämne som blev lättbegripligt med pedagogiskt upplägg. Även avsnittet om proteasomhämmare var mycket bra. Förbättrad diagnostik till exempel med hjälp av NGS (Next generation sequencing) kan troligen även förbättra behandlingarna. NGS används ännu inte kliniskt annat än i undantagsfall dels på grund av kostnaden men även på grund av logistik och/eller oklar klinisk nytta. Det finns en osäkerhet hur och när det ska användas. 

– Jag vågar inte uttala mig om utmaningar inom patologin, och anser att de har hyfsade svarstider i dag. Efter en benmärgspunktion får vi oftast prelimärt svar dagen efter, och om genetiska prover behövs kan det ta upp till en vecka eller två, säger Johan Forssell.

Så bidra molekylär diagnostik till bättre behandlingsval

När vi ber Johan Forssells summera det han personligen tycker var det viktigaste att ta med sig från kursen, svarar han följande:

– Molekylär diagnostik bidrar med all säkerhet till bättre behandlingsval. Om fler kommer att botas? Inte säkert men möjligen. Molekylär diagnostik kommer nog att bidra till att vi åtminstone delvis kan ersätta cytostatika. Cytostatika är fortfarande basen, men molekylär diagnostik och målriktad behandling skulle kunna ökar den behandlingsbara patientpoolen och ge patienterna längre tid med god livskvalité. 

– Vi får hela tiden bättre kunskap om hur vi kan förbättra olika behandlingar. Ett pedagogiskt ”problem” kan ibland vara att alla patienter och anhöriga inte alltid förstår vilken eller vilka behandlingar som kan vara möjliga att prova på en given indikation, allt passar inte alla, avslutar Johan Forssell.

Uppdaterad om de senaste rönen? 

Kursen ”Lymfatiska maligniteter – molekylär patologi och nya behandlingsprinciper” hålls igen den 21-22 mars 2019 på Ulfsunda slott i Stockholm. Kursen vänder sig till dig som är kliniskt verksam inom hematologi eller onkologi och som vill få kunskap kring de senaste vetenskapliga rönen inom området. 

Välkommen redan nu med din anmälan!