Om multipel skleros
Multipel skleros (MS) är en sjukdom i det centrala nervsystemet, det vill säga hjärnan och ryggmärgen1. Vid MS uppstår inflammationer och ärr på nervtrådarna som gör att impulser inte kommer fram som de ska. Det finns ingen behandling som botar sjukdomen, men läkemedel kan bromsa sjukdomsförloppet och lindra besvären. Vid alla former av MS kan det finnas en pågående sjukdomsaktivitet även hos patienter som inte har uppenbara symtom eller under perioder då symtom inte verkar förvärras2. Inflammationer och efterföljande skador som leder till ärrbildning i centrala nervsystemet vid MS kallas lesioner, eller plack. Dessa kan upptäckas med hjälp av magnetkamera. Hur snabbt funktionsförmågan försämras vid MS varierar och oavsett förlopp försämras den successivt över tid3.
Skovvis multipel skleros
Skovvis multipel skleros är den vanligaste formen av sjukdomen och cirka 85 procent av patienterna har denna form vid tiden för diagnos. Skovvis MS kännetecknas av episoder av nya eller förvärrade symtom, så kallade skov, följt av perioder av återhämtning3,4.
Hos vissa personer med skovvis MS kan sjukdomsaktivitet och försämring av funktionsförmåga fortsätta trots behandling med immunomodulerande läkemedel om effekten inte är tillräcklig.
Majoriteten av personer som fått diagnosen skovvis MS kommer efter en tid att övergå i så kallad sekundärprogressiv MS där en gradvis funktionsförsämring sker över tid. Även i den sekundärprogressiva fasen av sjukdomen kan dock skov förekomma.
Vid alla former av MS kan det finnas en pågående sjukdomsaktivitet även hos patienter som inte har uppenbara symtom eller under perioder då symtom inte verkar förvärras2. Inflammationer och efterföljande skador som leder till ärrbildning i centrala nervsystemet vid MS kallas lesioner, eller plack. Dessa kan upptäckas med hjälp av magnetkamera.
Ett viktigt mål med behandlingen är att bromsa sjukdomsaktiviteten i ett tidigt skede för att minska takten av funktionsnedsättning5.
Primärprogressiv MS
Primärprogressiv MS (PPMS) är en annan form av sjukdomen som karaktäriseras av fortlöpande försämring av symtom utan de karaktäristiska skoven3,4. Uppskattningsvis 15 procent av personer med MS har den primärprogressiva formen av sjukdomen3.
Vid alla former av MS kan det finnas en pågående sjukdomsaktivitet, även hos patienter som inte har uppenbara symtom eller under perioder då symtom inte verkar förvärras2. Inflammationer och efterföljande skador som leder till ärrbildning i centrala nervsystemet vid MS kallas lesioner, eller plack. Dessa kan upptäckas med hjälp av magnetkamera (MRT).
Ett viktigt mål med behandlingen är att bromsa sjukdomsaktiviteten i ett tidigt skede för att minska takten av funktionsnedsättning5.
Referenser
- https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Multipel-skleros--MS/
- Erbayat A, et al. Reliability of classifying multiple sclerosis disease activity using magnetic resonance imaging in a multiple sclerosis clinic. JAMA Neurol 2013, 70(3):338-344.
- Lublin FD et al. Defining the clinical course of multiple sclerosis. Neurology, 2014; 83(3):278-286.
- Lublin FD et al. Defining the clinical course of multiple sclerosis: results of an international survey. National Multiple Sclerosis Society (USA) Advisory Committee on Clinical Trials of New Agents in Multiple Sclerosis. Neurology, 1996; 46(4):907-911.
- MS Brain Health. Time Matters in Multiple Sclerosis. Available at http://msbrainhealth.org/perch/resources/time-matters-in-ms-report-may16.pdf.
M-SE-00000004 mars 2020