Roche kommenterar BRO:s rapport

Bröstcancerföreningarnas riksorganisation, BRO, släppte i juni en rapport om introduktionen av nya läkemedel. I rapporten ställer de fyra krav för en mer jämlik och ett smidigare införande av bröstcancerläkemedel i Sverige. Helena Anderin, Ansvarig för samhällskontakter på Roche, kommenterar rapporten och BRO:s krav.

- Min första reflektion är att det nationella systemet faktiskt har blivit snabbare. Sedan 2012 kan vi se att tiden för ett läkemedel att nå ut till patienten efter godkännandet har förkortats. Men ett kvarstående problem är att vi fortfarande ser stora regionala skillnader. Det är förstås helt oacceptabelt.

Ett av BRO:s krav är att staten ska ta ansvar för en jämlik bröstcancervård över hela landet. Helena Anderin menar att det är på landstingsnivå som krafttag behöver tas för att komma åt problemet med de regionala skillnaderna och att statens roll bör vara att skapa större incitament till att nationella beslut följs.

- Vi har uppmärksammat problemet sedan 90-talet, ändå sker inte någon förbättring. Att regionala skillnader förekommer under det första året av införandet är inte så konstigt då landstingen har olika förutsättningar, men att de kvarstår över tid är helt oförståeligt, säger hon.

Idag är målet att införande av nya bröstcancerläkemedel ska ske i alla landsting inom tre månader. BRO föreslår att man ska skärpa målsättningen till två månader. Helena Anderin tycker man kan sikta på ännu kortare tid:

- Tre månader, som det är idag, är en självklarhet. När ett läkemedel godkänns bör en hälsoekonomisk utvärdering redan vara färdig. Varför kan vi inte då sikta på mellan 0-2 månader?

BRO kräver också att spridd bröstcancer inkluderas i det nationella kvalitetsregistret. Något som Helena Anderin anser bör vara en självklarhet:

- Vår hälso- och sjukvårdslag säger att vi ska prioritera de som är svårast sjuka. Självklart bör spridd cancer följas upp och registreras med samma noggrannhet som de med tidig bröstcancer.

I en internationell jämförelse ligger Sverige i mitten i förhållande till länder med liknande förutsättningar, vad gäller tillgången till nya bröstcancerläkemedel. Helena Anderin menar att potentialen till förbättring finns och att en diskussion om ambitionsnivån behöver föras:

- Siffrorna visar att vi tappar mark. Bör vi inte ha högre ambitionsnivå? Jag tycker vi ska kunna ligga bland de tre bästa. Vi behöver diskutera hur vi ska nå dit och därför är BRO:s rapport ett välkommet initiativ, avslutar hon.

BRO:s fyra krav

• Staten tar sitt ansvar för jämlik bröstcancervård över landet. Beslut på landstings- och kliniknivå ska inte avgöra om kvinnor får tillgång till de senaste läkemedlen eller inte.
• BRO kräver ett snabbare införande av nya bröstcancerläkemedel. Målet för svensk cancerbehandling är att patienter i alla landsting ska få tillgång till ett nytt läkemedel inom två månader efter godkännande av EU.
• Bro kräver att spridd bröstcancer inkluderas i det nationella kvalitetsregistret. Data är grunden för rätt behandling till rätt patient.
• BRO vill se en ambition från myndigheternas sida att inleda samarbete med de övriga nordiska länderna. Med syftet att samordna införande av nya bröstcancerläkemedel och harmoniera prissättningen.

BRO:s rapport finns att läsa i sin helhet via deras hemsida.