Vården av bröstcancerpatienter har ständigt gått framåt, både ur onkologiskt och kirurgiskt perspektiv - och patologens roll blir allt mer central i utvecklingen. Det menar Johan Hartman, docent i klinisk patologi och cytologi vid Karolinska Sjukhuset.

Patologens roll inom sjukvården är i snabb förändring. Från att jobba med så kallade proteinfärgningar, immunhistokemi och FISH-analyser har nu patologen ett mer detaljerat arbete, med analyser på DNA-nivå.

Det vi nu ser som det allra största genombrottet är att vi kan sekvensera genen och på så sätt få fram informationen på ett standardiserat sätt, säger Johan Hartman.

Digitaliseringen är på väg att slå igenom stort. Patologerna kommer inte längre sitta vid mikroskopen, utan jobba helt framför datorn, menar Johan. Digitaliseringen i kombination med sekvenseringen gör patologens roll till både väldigt intressant och viktig framöver.

- I framtiden kommer vi ha olika AI-tekniker där datorn analyserar mer än vad vi själva klarar av att göra, säger han.

Det viktigaste genombrottet för bröstcancerpatienterna är den förståelse som skapats kring HER2, menar Johan. HER2-positiva patienter var en grupp som förut hade en väldigt dålig prognos, men som nu har ljusare utsikter tack vare riktade behandlingar. Nästa steg för att skapa ännu bättre förutsättningar kommer vara personalized medicine, att skräddarsy behandlingen utifrån varje patients situation.

- Det är ett helt nytt sätt att se på sjukvården, konstaterar Johan.

Effekterna kommer förhoppningsvis vara färre biverkningar, rätt mediciner till rätt patient och större effekt. I och med personalized medicine kommer patologen få en än mer central roll för att avgöra hur den enskilde patienten ska behandlas.

- Sen tror jag de viktigaste vinsterna kommer vara att vi sparar resurser inom sjukvården. Vi behöver inte satsa på patienter som bara får biverkningar, avslutar han.