Leif Klint är överläkare på onkologiska kliniken på Sahlgrenska sjukhuset och har varit ansvarig prövare för flera studier som genomförts kring HER2-positiva behandlingar. Vi har pratat med honom om patienters förväntningar och funderingar samt vad som behöver göras i framtiden för att skapa ännu bättre förutsättningar för patientgruppen.

Den utveckling som skett på området sedan 2005 är remarkabel, menar Leif Klint. Det var då studier för första gången visade övertygande resultat genom modern behandling för patienter med tidig HER2-positiv bröstcancer. Det ledde i sin tur till snabba ändringar i behandlingsriktlinjerna. Leif Klint menar att patienterna idag kommer till mötet med vården med väldigt olika förväntningar, beroende på om de tagit del av information uppdaterad under de senaste tolv åren eller inte.

- Patienterna kan ha en väldigt varierande bild av vad som väntar. De som är pålästa har ofta varit ute på nätet. Där kan man hitta information om att det här är den mest aggressiva cancerformen som finns, vilket såklart väcker oro. Men de patienter som kommer in med en så negativ bild har läst på sidor som inte ger helt korrekt eller uppdaterad information, säger Leif Klint.

Förutom den information som patienterna själva har sökt sig till innan mötet är även biverkningarna av den moderna behandlingen ett vanligt samtalsämne. Även om Fass-texten är lång menar Leif Klint att det är relativt lätt att bemöta patientens oro:

- Jag brukar använda liknelsen med Magnecyl. Om du läser om biverkningarna för det läkemedlet så är även den listan lång. Det är klart att biverkningar kan uppstå, men den biverkning som är mest riskfylld, hjärtproblem, är en mycket liten risk och som dessutom i de flesta fall försvinner om man behandlar på rätt sätt.

En ljus men utmanande framtid

Även om utvecklingen varit stark de senaste åren finns det fortfarande utmaningar att ta tag i. Speciellt kring det faktum att medelåldern för kvinnor i Sverige stiger vilket medför att vi kommer få fler patienter i högre ålder, menar Leif Klint. Det finns inte lika mycket data från studier om äldre patienter med HER2-positiv bröstcancer. De data som finns tyder dock på att de skulle ha samma nytta av behandlingen som yngre patienter, menar han:

- Man skulle behöva utveckla behandlingen för den äldre kategorin patienter. Det finns farhågor kring att de inte tål samma tuffa behandling och därför måste mildare behandling, som ändå är lika effektiv som för de yngre patienterna, skräddarsys.

Förutom en förbättrad behandling av äldre patienter hoppas Leif Klint att vi i framtiden lättare ska hitta subgrupper som kan ha nytta av mer intensiv behandling, eller tvärtom, nå samma resultat med enklare behandling. Även om dessa utmaningar återstår att lösa är det ett helt annat samtal som läkare kan ha idag med patienten, jämfört med tidigt 2000-tal.

- Det är ett glädjande budskap man kan ge patienterna idag. Förut var det en av de sämsta prognoserna, men med moderna behandlingsmetoder har det totalvänt. Nu har de istället en väldigt god prognos, avslutar Leif Klint.