Kolorektalcancer

Varje år diagnosticeras cirka 60 000 nya fall av cancer i Sverige, en siffra som ökat konstant under de senaste 20 åren. Ökningen kan framförallt tillskrivas en befolkning som blir allt äldre, men beror också på förbättrade diagnosmetoder och screeningprogram som gör att fler cancerfall upptäcks. Däremot har dödligheten minskat med hjälp av framstegen inom diagnostik och förbättrade behandlingsalternativ. Dessa behandlingar är resultatet av mångårig forskning, både genom prekliniska och kliniska studier, det senare ett område där Sverige tyvärr halkat efter under senare år med halverat antal startade kliniska läkemedelsprövningar (1). 

Den multidisciplinära konferensen (MDK) med många deltagande yrkeskategorier som onkolog, kirurg, patolog, och radiolog ger förutsättning att att utforma den bästa möjliga behandlingen för patienter med kolorektalcancer. För upptäckt och remittering spelar även primärvården en viktig roll.  Införandet av screeningprogram med med faecesprov vartannat år i åldersgruppen 60 – 74 år pågår i Sverige. Då det finns ett visst mått av ärftlighet skall alla patienter genomgå test för defekt mismatch repair (dMMR) med MSI eller IHC i tumörvävnad vid diagnos av kolorektalcancer. Detta kan ge information om prognos, styra behandling och även möjlighet att tidigare upptäcka annan cancersjukdom som kan uppkomma av samma mutation, liksom ge information om att släktingar kan bära på samma mutation. (6).

Kolorektalcancer- den tredje vanligaste cancerformen

Kolorektalcancer är den tredje vanligaste cancerformen hos både män och kvinnor efter prostata-, bröst- och hudcancer, vilket innebär att ungefär 6500 personer årligen insjuknar i kolorektalcancer (ca 4500 i koloncancer och 2000 i rektalcancer) (4).

Bromsa eller behandla

Kolorektalcancer är vanligen en behandlingsbar sjukdom och prognosen beror på i vilket stadium tumören befinner sig vid diagnos. Kolorektalcancer som upptäcks tidigt, då sjukdomen är lokaliserad till tarmen, kan ofta genomgå̊ kirurgisk resektion av primärtumören och lokala lymfkörtlar, och patienten kan ofta botas helt. Men för de patienter som har en avancerad, spridd kolorektalcancer syftar behandlingen till att bromsa sjukdomsutvecklingen och lindra symtomen (2).

Behandlingsalternativ

Cytostatikakombinationer och strålbehandling spelar fortfarande viktig roll inom behandling av kolorektalcancer, liksom förbättrade kirurgiska metoder. Även de framsteg som görs på den medicinska behandlingsfronten, med biologiska läkemedel mot VEGF och EGFR,  målstyrda behandlingar samt immunterapi på intåg (3), innebär att allt fler patienter som tidigare inte skulle överlevt sin cancer idag lever med en sjukdom som i det närmaste är att betrakta som kronisk. Patienter med spridd kolorektalcancer lever exempelvis mer än dubbelt så länge nu jämfört med på 1990-talet (5, 6). 

Nya krav på behandlingsstrategier

Den förbättrade långtidsöverlevnaden för cancerpatienter ställer nya krav på behandlingsstrategier. I de fall där tumörsjukdomen inte kan botas, kan optimering av behandlingssekvensen ha stort inflytande på hur länge patienten kan stå på sin behandling, vilket i många fall är direkt kopplat till överlevnad (7).

Referenser

1. Cancerfondsrapporten 2019
2. Cancer i siffror, Populärvetenskapliga fakta om cancer, 2018
3. Decker E et al, The Lancet 2019
4. Svenska Kolorektalcancerregistret, Patientrapport, 2020
5. Tarmcancerrapport 2019
6. Tjock- och ändtarmscancer, Nationellt vårdprogram, RCC i Samverkan, 2020, version 2.0
7. Van Cutsem et al., Ann Oncol., 2016