I drygt 15 år har Karin Jirström bedrivit forskning kring biomarkörer. Ett ständigt aktuellt område inom immunterapi där det pågår en intensiv jakt på kunskap om hur tumörer reagerar på de behandlingar som finns tillhands. Nu vill hon föra sitt och andra patologers arbete ut ur skuggan och närmare patienten för att tillsammans öka kunskapen.

Patologernas roll har alltid varit viktig, men eftersom de sällan har direkt patientkontakt befinner de sig oftast i bakgrunden. Men i takt med fler möjligheter till skräddarsydd behandling och immunterapins utveckling har deras roll blivit än viktigare – och synligare.

– Jag har varit på många stora onkologimöten runtom i världen, men historiskt sett har det inte varit så mycket patologi som diskuterats. Nu ser jag att efterfrågan på mer träffsäker patologi ökar. Utan det kommer vi ju ingenstans, trots tekniska framsteg, konstaterar Karin Jirström, professor i patologi vid Lunds Universitet.

Patologens roll är att sitta längst ut i diagnostikkedjan. Även om det är den behandlande läkaren som oftast ger patienten sitt cancerbesked är det patologen som fastställer diagnosen och förutspår hur tumören kommer reagera på en specifik behandling. Patologins utveckling har gått snabbt de senaste åren, med både nya teknologiska och medicinska genombrott. Men ett viktigt arbete återstår för att immunterapi ska nå sin fulla potential: det är svårt att identifiera de patienter som har nytta av behandlingarna. Det gör att implementeringen i klinisk praxis går långsammare än önskat.

– Vi har många potentiella biomarkörer, men det tar lång tid innan det faktiskt når ut till klinikerna och patienterna. Jag tror vi måste ändra på det. Vi patologer är centrala för att driva implementeringen av biomarkörer framåt. Vi måste snabbt ta fram studier som visar vilka som har nytta av ett visst läkemedel eller inte, säger Karin Jirström.

Helhetspusslet i fokus

Immunterapin har kommit långt vad gäller prediktiva markörer, det vill säga huruvida en tumör kommer svara på en viss behandling eller inte, vid till exempel lungcancer. Men det finns hopp för att genombrott ska ske för fler cancerformer inom kort, menar hon:

– Jag hoppas att vi snart kommer införa analys av så kallad mismatch repair defekt som biomarkör för svar på immunterapi vid både kolorektal- och bukspottkörtelcancer.

För att identifiera fler och bättre biomarkörer behöver vi se till helhetspusslet i sjukdomen, menar Karin Jirström Professor i patologi vid Lunds Universitet Hon vill sätta fotboja på tumörerna Karin Jirström Karin Jirström 12 Karin Jirström. Att studera immuncellerna är en självklarhet, men att kartlägga tumören och behandlingar ur ett bredare perspektiv är minst lika viktigt.

– Hur påverkar cytostatikabehandling immunterapin? Hur påverkas immuncellerna av cytostatika? Ska det ges i kombination eller inte? Man måste se immunterapi i patientens helhetssituation.

Patientnära och prospektiva studier, där patientgrupper med och utan behandling jämförs för att se effekt, är en nödvändighet för att öka kunskapen. Likaså tumörbanker och patientprover. Karin Jirström menar att Sverige har bra förutsättningar för att leda utvecklingen:

– I Sverige har vi mycket information och bra data. Våra system är en väldigt bra bas för en mer patientnära forskning. Tumören ska inte kunna gömma sig.

Hon menar att vi i större utsträckning måste ”sätta fotboja” på tumören och följa den under hela behandlingsförloppet – och under 2018 tar Karin Jirström ett första steg mot sin vision. Då ska hon leda en patologidriven observationsstudie i Malmö där samtliga patienter med bukspottskörtelscancer erbjuds att vara med. Där kommer hon studera bland annat immunceller och mutationer före, under och efter behandling. Målet är att skapa en stor biobank med tumörmaterial utifrån vilken man även i framtiden kan bedriva forskning och behandlingsstudier, till exempel kring immunterapi.

– Vi har redan identifierat kandidatmarkörer för patienter med vissa tumörtyper och egenskaper som sannolikt inte har nytta av vanlig cytostatikabehandling, utan kanske ska erbjudas annan behandling direkt, till exempel immunterapi. Detta vill vi nu bekräfta och efter observationsstudien är planen att följa upp med en behandlingsstudie, säger Karin Jirström.

Patientnära framtid

Idag är patologens roll ofta begränsad till diagnos och behandlingsval. Karin Jirström vill att patologen ska få en mer central roll i mötet med cancerpatienter genom att tillsammans följa tumörens utveckling under behandlingen. Hon vittnar om hur hon under åren blivit uppsökt av intresserade cancerpatienter och anhöriga som vill diskutera läget. Att stärka relationen mellan patient och patolog känns därför självklart. En relation som inte bara skulle skapa värde för individen utan även för vården i stort.

– Det skulle hjälpa patienten att lära känna sin sjukdom bättre. Jag tror det kan öka tryggheten och känslan av kontroll. Varje sjukdom är unik och vi patologer är bäst på att förklara de egenskaper som gör just patientens tumör unik. Vi kan också förklara hur den förändras under behandling och vad det innebär för patienten, säger Karin Jirström.

Framtidsutsikterna är goda, men det är viktigt att hålla förväntningarna i schack, menar hon. Karin Jirström både tror och hoppas att fler biomarkörer som kan användas i klinisk praxis och förbättra precisionen i behandling finns tillgängliga inom fem år. Hon ser då en kombination av ett flertal biomarkörer som avgör om immunterapi kan sättas in, främst i kombination med till exempel cytostatika – och att patologerna finns vid patientens sida för att förklara hur tumören reagerar.

– Jag ser positivt på framtiden. Hade du frågat mig för några år sedan hade jag varit mer tveksam. Men nu känner jag att utvecklingen för första gången går åt rätt håll. Det är en enorm utmaning för oss patologer att vara med och visa vägen på den resa vi är på inom immunterapi, avslutar Karin Jirström.