Rapport från leverveckan

Stockholm 6-8 februari 2019

Under dagarna på årets Levervecka fokuserades det på hepatit och dess orsaker exempelvis överdådigt alkoholintag, obesitas och hepatitvirus. När levern utstått lång tids skada kan cirros uppstå vilket i sin tur kan leda till levercancer.

Nytt för i år var att Sahlgrenska och Karolinska höll en gemensam konferens istället för som tidigare på olika håll. Nästa år kommer det gemensamma mötet att hållas i Göteborg. Under dagarna fokuserades mycket av diskussionen på hepatit som kan uppstå av flera orsaker exempelvis överdådigt alkoholintag, obesitas eller hepatitvirus. När levern utstått lång tids skada kan cirros uppstå vilket i sin tur kan leda till levercancer.

Alkoholrelaterad sjukdom (ALD), den stigmatiserade sjukdomen

Mötet inleddes med en presentation av Maja Thiele från Odense som talade om alkoholrelaterad leversjukdom (ALD), hon poängterade att de flesta som dricker för mycket är inte beroende utan skulle kunna dra ner på drickandet om de själva ville. Vad är då en dålig vana? Enligt Maja så är det att dricka mer än 14 enheter för kvinnor och 21 enheter för män per vecka (1 enhet motsvarar 330 mL öl, 150 mL vin eller 40 mL sprit) , vilket 8% av höginkomsttagarna i världen gör. Det dröjer innan skadorna visar sig men vid en ålder av 40-59 år så börjar individer att avlida pga av sitt drickande. 

Double trouble 

Högt alkoholintag i kombination med obesitas ger synergistiska effekter. Metabolt syndrom är den starkaste riskfaktorn för levercirros följt av ålder på över 50 år. 

Hur får pre-cirrotiska personer att dra ner på mängden alkohol eller helt sluta att dricka?

Johan Franck från beroendecentrum i Stockholm berättade att 4% av Sveriges befolkning har ett alkoholberoende. Johan samarbetar med transplantationsenheten i Huddinge men menar att beroendemottagningen inte har kapacitet att ta emot alla alkoholberoende personer. Johan påpekar att det finns väldigt bra mediciner som fler läkarspecialiteter utanför beroendemottagningen kan ordinera. Han poängterar att alkoholism är en kronisk sjukdom och att det är av stor nytta att dra ner antalet återfall. 

Levertransplantation-även för alkoholister?

William Bennet som är kirurg vid Sahlgrenska och utför levertransplantationer tar upp den kontroversiella frågan om alkoholister skall erbjudas en levertransplantation. Han jämför alkoholism med andra förvärvade åkommor. Det finns många förslag på hur man kan uppskatta risken att en alkoholist börjar dricka igen efter en transplantation. Ett vanligt förekommande sätt att avgöra om en person skall erbjudas transplantation är den sk 6-månaders regeln, där patienten skall ha avstått alkohol under 6 månader innan transplantationen. Problemet är dock att vid SAH (serious alcoholic hepatitis) så överlever kanske inte patienten så länge som 6 månader. Den enda behandling som kan ges är kortikosterioder i kombination med N-acetylcystein som ges under en vecka, patienten antingen svarar på detta eller dör. En studie i Göteborg (Lindenger C et al) har visat att nästan hälften av de transplanerade ALD patienterna dricker igen efter 10 år och att 37% dricker mycket. Patienterna har följts i 14 år och trots återfall så sker bortstötning av dessa patienters transplanterade organ i ungefär lika hög grad som hos motsvarande patientgrupp utan ALD. Stockholm och Göteborg är de kliniker i Sverige som utför levertransplantationer och de väntar nu ivrigt på svenska riktlinjer för levertransplantationer. 

Leversjukdom som ej är alkoholinducerad

Hannes Hagström som är en läkare och forskare vid Karolinska pratade om NAFLD (non alcoholic fat liver disease). Personer med NAFLD har en fettinlagring i levern som hos vissa leder till inflammation (NASH), ärrvävnad och till slut skrumplever, även hos personer som ej dricker alkohol. Obesitas och diabetes typ 2 ökar kraftigt och då dessa tillstånd är starkt associerade med fettlever så förutspår Hannes att detta kommer bli den vanligaste orsaken till behov av levertransplantation i framtiden, kanske inom en mycket snar framtid. Hannes tar även upp den ökade risken för steatosis, fettinlagring, hos feta personer som även dricker alkohol, kanske kommer en ny bokstavskombination BAFLD (Both alcohol and nonalcoholic fatty liver disease). 

I dagsläget finns ingen behandling mot NASH

Michael Trauner, Wien fortsatte på ämnet NAFLD. Han visar hur man tidigare tänkt att HCC uppkommer efter cirros hos men att man nu tror att HCC hos en stor andel patienter också kan uppkomma redan innan patienten fått cirros. I dagsläget finns ingen godkänd behandling mot NASH men det pågår studier i olika signalvägar inom metabolism, apoptos, inflammation och fibrogenes. Det som ger väldigt bra resultat är viktminskning, men det är mycket svårt för patienter att bibehålla en viktminskning. Här instämmer Stergios Kechiagas från Linköping och menar att endast 5% viktreduktion stoppar den pågående fibrosen och en 10-procentig viktreduktion ger en regress av fibros. Han berättar vidare att 20-25% av befolkningen har NAFLD men att alla inte kommer att bli sjuka av detta, därför är det viktigt att hitta metoder för att hitta individer med hög risk. 

Levertransplantationskön kan minskas genom HCV positiva donatorer

Tillgången på organ för transplantation har ökat på senare tid beroende på en epidemi av internet-droganvändare som dör av sitt drogmissbruk. Dessa individer har dock en högre prevalens av HCV men utvecklingen av direct-acting antivirals (DAA) har gjort att man i USA börjat använda också dessa organ för transplantation berättar Ola Wieland, professor, MD från Karolinska. 

Referenser
Lindenger C et al. Long-term survival and predictors of relapse and survival after liver transplantation for alcoholic liver disease. Scan J Gastroenterol 2019:53, 1553–1561