Joakim Dillner jämför med Australien som har satt målet med utrotning till 2028. De inledde arbetet med att utrota sjukdomen 2018.

– Om vi enbart vaccinerar flickor har vi inte möjlighet att få stopp på cirkulationen av hpv-virus i samhället. Men med vaccination även av pojkar blir det inte så svårt. 

Det finns starka verktyg för att få till stånd ett utrotande av sjukdomen, påpekar han: Ett enkelt och billigt screeningtest som har hög känslighet, tillsammans med effektiva förebyggande vacciner. 

Men det krävs en ordentlig engångsinsats där dessa verkligen når ut till dem som behöver dem.

Många av dödsfallen i livmoderhalscancer sker bland äldre kvinnor som inte kallats till screening på grund av åldersgräns, kvinnor som inte deltagit i screeningprogrammet på länge eller som har haft en cellförändring som inte följts upp. Det handlar därför om att nå dessa kvinnor, och erbjuda dem en effektiv screening.

– Om man tittar på de kvinnor som har högst risk att få livmoderhalscancer idag, från 23 till 75 år, så rör det sig om 250 000 kvinnor. Det är inte så mycket.

Han föreslår också en kompletterande vaccination för kvinnor upp till 26 år.  I USA får alla kvinnor upp till 26 vaccination. Det borde Sverige också erbjuda, säger han. 

Vem som ska initiera en sådan engångsinsats har han än så länge inget svar på. Joakim Dillner är besviken på att landets sjukvårdsregioner varit så sena att agera när det gäller införandet av hpv-screening, trots att Socialstyrelsens nationella riktlinjer kom redan 2015. 

En enkät som den nationella arbetsgruppen för prevention mot livmoderhalscancer gjort visar att åtta av landets 21 regioner fortfarande inte följer de nationella riktlinjerna. 

Också Lena Silfverdal, tf ordförande i arbetsgruppen är kritisk till att det tagit så lång tid för regionerna att införa hpv-screening. Nationella riktlinjer är till för att följas, konstaterar hon.

– Ingen hade kunnat vara igång redan 2015, men alla har vetat om att riktlinjerna var på gång. 

När hpv-screening är infört i hela landet kan det rädda 30 liv per år, och leda till 60 färre cancerfall per år, påpekar hon. 

För tredje året i rad ökar antalet fall av livmoderhalscancer, konstaterar Nationellt kvalitetsregister för cervixcancerprevention (NKCX) i sin årsrapport för 2019. I många regioner har ökningen varit mer än fem procent per år. Och i en del regioner är livmoderhalscancer nu lika vanligt som innan screeningen för cancertypen inleddes för mer än 50 år sedan. 

Den viktigaste orsaken till ökningen är att kvinnor, som fått besked om att deras cellprov varit normalt, utvecklat cancer. Kvalitetsregistret, som leds av Joakim Dillner, har under året genomfört två mycket stora systematiska omgranskningar av cellprover tagna innan uppkomst av cancer eller innan uppkomst av höggradig cellförändring. Av de fall där kvinnan senare fick en cancerdiagnos efter normalt cellprov så är det allt fler som vid omgranskning visat sig innehålla cellförändringar. På senare år rör det sig om ungefär hälften av fallen.

– Det här är tredje året vi larmar om att det ser ut på det här sättet. Och de regioner som hade värst problem har skyndat sig att införa hpv-screening under 2019, säger Joakim Dillner.